Härnösand på väg till ökad vattensäkerhet
Som ett led i verkställigheten av planen för en vattensäker
kommun, har man i Härnösand genomfört en översyn av vattensäkerheten och med jämna
mellanrum placerat kajstegar, livbojar och livräddningsposter längs hela
hamnområdet. Tillsynen kommer att ske genom att räddningstjänsten gör
kontroller och åtgärdar fel.
Samarbete med Svenska Livräddningssällskapet
Enlig Svenska livräddningssällskapet är En vattensäker
kommun är en kommun, som har en utarbetad plan, för hur man ska säkra
medborgarnas vistelse vid vatten och på isar och att genomföra planen.
Kustkommunerna har långa, höga kajer och är i stort behov av stegar för att man
överhuvudtaget ska kunna ta sig upp på land. Det är ofta aktiviteter i form av
marknader mm längs kajerna och därmed blir det ofta tillbud. Det är glädjande
att man i Härnösand tagit fasta på detta och efter ett par tillbud nu vidtagit
åtgärder. Man har satt upp c:a 20 stegar, som är väl synliga. Ingen behöver simma
mer är 25 meter för att nå en stege, som är målad med självlysande färg som
syns väl.
Tommy Nilsson från Härnösands kommun och Lars Salomonsson
från räddningstjänsten har i samråd med Svenska Livräddningssällskapet har utarbetat ett arbetsunderlag.
Under hösten har detta genomförts till en kostad av c:a 400 000 kr plus
arbetskostnader. En bra satsning, som troligen kommer att spara liv i
framtiden.
När pilotprojektet är klart i Härnösand är det Kramfors och
Sollefteås tur att under denna mandatperiod få ökad vattensäkerhet.
Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en
vattensäker kommun
|
1.
|
Kommunen skall i sitt handlingsprogram enligt LSO tydligt
ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av
material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1§. Man
skall bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering
och hantering av risker.
|
2.
|
Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller
läroplanens mål genom att: |
| |
♦ alla elever senast i slutet av det femte skolåret ha god
vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg
och hantera nödsituationer vid vatten. Dessutom skall eleverna ha grundläggande
kunskaper om bad-, båt- och isvett. |
| |
♦ att alla elever senast i
slutet av det nionde skolåret skall kunna hantera nödsituationer i och
vid vatten, samt ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri skall även
innefattas kunskap om HLR. |
|
3.
|
Kommunen skall ha en tydlig plan för hur man ökar
simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt
beaktas personer med särskilda behov. |
|
4.
|
All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen
skall ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa
olycksfall. Kommunen skall vidare aktivt arbeta för att personal även på
badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. |
| 5. |
Kommunen skall aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra
sätt |
| |
♦ dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten
av kunskap om detta, |
| |
♦ dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker, som
kan finnas i kommunen. |
6.
|
I kommunen skall finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning
eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till
allmänheten.
|
Lars Osteman
Länskonsulent Västernorrland